Jag har skrivit om Kungsbackas problem ett antal gånger. I går kom nyheten om att LB07 eventuellt lägger ner sin elitverksamhet och drar sig ur elitettan. Så fruktansvärt trista nyheter för damfotbollen, och svensk damfotboll borde nog börja att tänka om när det gäller seriepyramiden.
 
Det har funnits en diskussion i Sverige där kritik framförts kring en nationell andraserie i Sverige. Kritikerna menar att elitettan borde skrotas och i stället återinföra en norr- och en söderetta.
Det finns aldrig bara en sida av ett mynt och jag förstår båda sidornas argument.
Å ena sidan tycker jag att elitettan är bra ur ett sportsligt perspektiv. Det finns många bra matcher för lagen i serien och de förbereder sig för allsvenskan när det kommer till logistik och resande. Ur ett sportsligt perspektiv är elitettan en bra serie.
Jag tror också att elitettan förbereder lagen som går upp i allsvenskan på ett bra sätt och det visar inte minst KIF Örebros återkomst i damallsvenskan 2019; de klarade sig ypperligt. Även i den diskussionen finns motsägelser. Kungsbacka rasade rakt igenom och hela klubben havererade. IFK Kalmar rasade ur med buller och bång året dessförinnan, men lyckades repa nytt mod och blev ett topplag i elitettan i fjol.
 
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det en fullkomlig härdsmälta för många av lagen i elitettan. Jag har själv varit med om en resa till elitettan och jag vet vad kostnaderna i serien innebär. För en mindre klubb är det oerhört svårt att få någon ekonomisk vinning ut av det. Snarare dödar det föreningar att gå upp i elitettan. Det finns hur många exempel som helst på klubbar som inte klarat av resan till elitettan. 
Jag förstår att man vill bredda toppen i svensk damfotboll, men resultatet blir istället att man slår ut föreningar och distansen från de två översta serierna ner till division 1 är monumental.
Jag tror att många av lagen i de lägre serierna i landet kan göra en satsning på damfotboll och relativt enkelt ta sig upp till division 1. Där är det dock stopp. Om allsvenskan är solen så är division 1 Neptunus, eller ett annat solsystem.
Det finns heller ingen kultur att möjliggöra damfotbollssatsningar i Sverige. På väldigt få orter är näringsliv beredd att gå in och stötta ett elitlag i fotboll tillräckligt mycket. Jag är heller inte helt säker på att etablerade och klassiska "herrfotbollsklubbar" vill ha sitt damlag för högt upp i seriehierarkin, eftersom det kostar mycket pengar för klubben som helhet. Många föreningar i herreliten har startat upp damlag, men jag tror, många gånger, att det är för syns skull för att visa upp att man faktiskt är en förening för alla. Att ha upp sitt damlag i elitettan eller allsvenskan är jag mera tveksam till att man vill. 
 
Om man tittar på diskussionen kring huruvida vi ska ha en elitetta eller två division 1-serier så landar mina känslor på att ha två division 1-serier. 
Klubbar ska ha möjlighet att drömma, ha råd och satsa på sin damfotboll. I vårt nuvarande system så tror jag att det är många klubbar som drar sig för att satsa på nästa steg; elitettan. Det beror på att det kräver en helt annan ekonomi och organisation. En mindre klubb har mindre och mindre förutsättningar att lyckas att slå sig in i elitfotbollen på damsidan, som det ser ut nu.
Den enda möjligheten att behålla elitettan i sin nuvarande form är att bistå klubbarna i damernas andradivision med mera ekonomiska medel så att en resa från norra Sverige till södra Sverige inte går lös på 70- 100 000 kronor. Det är absurt och en omöjlig summa pengar för en klubb att betala.
De som måste bistå med ekonomiska medel är Svenska Fotbollförbundet, Elitfotboll Dam och näringsliv.
 
Om vi hade haft två division 1-serier så skulle det kunna se ut så här:
 
Division 1 södra:
Alingsås FC United
Limhamn Bunkeflo
IFK Kalmar
Jitex
Kungsbacka DFF
Lidköpings FK
Mallbacken
Dösjöbro
Eskilsminne
IK Rössö
IFK Norrköping
Hammanehögs IF
 
 
Division 1 norra
AIK
Bollstanäs
Hammarby
BP
Kvarnsveden
Morön
Älvsjö AIK
Sunnanå SK
Telge United
Notvikens IK
Sandvikens IK
Gamla Uppsala