(null)
Järnladyn bakom Eskilstunas Järnridå: Petra Johansson
Bild: Håkan Magnusson
 
Petra Johansson är en av de tuffare spelarna i OBOS Damallsvenskan. Under karriären har hon dragit på sig cirka 25 varningar och någon utvisning. Framförallt är hon en oerhört viktig spelare för sitt lag och är ofta den som är lagkapten i det lag hon representerar, som nu i Eskilstuna United.
Hon är spelaren varje lag vill ha hos sig.
 
Hon har spelat mittfältare och en defensiv sådan.  I Eskilstuna spelar hon back. Oavsett vilken position hon spelar på så är det en mardröm för motståndare att ta sig förbi. Hon har förmågan att sätta sig i respekt hos motståndarna och jag minns när hon spelade för Kvarnsveden i elitettan 2014 och jag var tränare för IS Halmia. Jag tyckte att hon spelade såpass tufft att jag klagade högljutt på domaren, som till slut inte såg någon annan utväg än att avvisa mig från Ljungbergsplanens sidlinje. Det tog några minuter och sedan kom även min assisiterande tränare till samma plats, som jag blivit avvisad till. Petra Johansson är en dröm att ha i det egna laget, men en mardröm att möta. Precis som det ska vara. En defensiv mittfältare eller back, som hon numera spelar, ska vara jobbig att möta. 
- Jag tror att mitt spel dels har blivit präglat av att ha vuxit upp med två äldre bröder, där jag alltid var med på samma villkor när det spelades fotboll, hockey eller bandy ute på gården. Sedan började jag spela seniorfotboll redan som 13-åring i dåvarande Norrettan med Ornäs BK, och vid 13-års ålder har man inte jättemycket muskler på kroppen så då fick jag se till att verkligen använda de jag hade. Jag ser mig som en spelare som spelar hårt men inte fult. 
 
Petra Johansson inledde annars sin elitkarriär i Linköping 2006 och redan under sitt debutår fick hon starta i sex matcher och svarade då för två mål i allsvenskan och två i cupen. Hon blev Linköping troget fram till 2014, då hon bytte Östergötland mot sitt hemlandskap Dalarna.
- Jag fick inget förnyat kontrakt inför 2014 i Linköping av dåvarande tränare Martin Sjögren. Jag hade en del alternativ att välja mellan, men kortet föll till slut på Kvarnsveden, då de hade något intressant på gång, och gjorde en verklig satsning på att gå upp i Damallsvenskan det året, säger Petra och fortsätter:
- Jag är dessutom från Borlänge och såg en möjlighet att få spela elitfotboll på hemmaplan och samtidigt hjälpa Kvarnsveden upp i högsta serien.
 
Borlänge-klubben hade ett väldigt bra lag på gång och Kvarnsvedens starke man Olle Davidsson presenterade en storsatsning och med tanke på att Petra Johansson är från Ornäs, en knapp mil från Borlänge, valde Petra att testa Kvarnsveden för att hjälpa dem upp. Det blev ingen uppflyttning för Borlänge-klubben det året. Istället tog de klivet upp i allsvenskan 2015. 
- Viktor Eriksson, tränare i Eskilstuna United, ville ha mig till föreningen inför säsongen 2014, men då valde jag Kvarnsveden. Inför 2015 togs kontakten upp och jag signade relativt tidigt för United inför kommande säsong, och vi var väldigt nära guldet det året.
 
Petra Johansson trodde annars att hon gjort sin sista match på elitnivå inför säsongen 2016, eftersom hon då hade större uppgifter framför sig. Hon skulle bli mamma och blev det i juli 2016.
- När jag slutade med fotbollen efter säsongen 2015, och blev gravid hade jag ingen tanke på att jag över huvudtaget skulle tillbaka till fotbollen, säger Petra och berättar också att hon spelat tio år i landets högsta serie, och ytterligare fem år i det som då kallades Norrettan och var landets näst högsta serie. Hon säger att hon kände sig klar och var redo för nästa steg i livet; det som mamma. Det som hon trodde skulle bli den sista matchen, var en EM-kvalmatch i oktober, mot Danmark i Göteborg och det var en match som hon spelade 90 minuter i.
- Jag kände mig klar med fotbollen, men samtidigt hade jag aldrig känt mig i så bra form som då, vilket fick mig att tänka igenom mitt beslut att sluta en gång till.
 
Graviditeten gick bra och när hon och hennes man fick en frisk och kry dotter började hon fundera igen och fick också frågan om ett nytt kontrakt med ett allsvenskt lag. Fyra månader efter förlossningen skrev hon ett nytt avtal, för säsongen 2017.
För mig, som dessutom är en man, är det svårt att förstå att man kan komma tillbaka så snabbt som Petra Johansson faktiskt gjorde. Frågan är hur man gör för att komma tillbaka till elitfotbollen efter en graviditet.
- Jag tränade under hela min graviditet; till en början mera, men i slutet lite mindre. När det, 2017, stod klart att jag skulle snöra på kängorna igen blev det några månader med mycket styrka och mycket löpning. Jag valde att vara smart och trappa upp fotbollsträningen i lagom takt, säger Petra och berättar att hon under första månaden endast körde ett fotbollspass, andra månaden två. Efter tre månader var hon uppe i full fotbollsträning.
- Jag gjorde det för att bespara överbelastning i ljumskar och höfter, eftersom jag inte rört en boll på över ett år.
Petra Johansson berättar vidare att det var tufft att få ihop en elitsatsning med en baby.
- Första halvåret var ett pussel att få ihop amning, fotboll, övrig träning och makens jobb. Dottern fick dessutom pendla till Eskilstuna, tillsammans med mig första månaderna, då jag fortfarande ammande, säger hon och säger konstaterarande:
- Men allt går om man vill och som det är värt nu. Att föda barn och komma tillbaka tycker jag inte är något hinder i sig. Hindret tror jag ligger i den situation man har med sin partner hemma. Utan en stöttande familj och utan en partner som kan ta extra mycket ansvar hemma blir det svårt.
Petra Johanssons recept på att ta sig tillbaka handlar om att vara smart och lyssna på kroppen.
- Jag fick lov att stå över något löppass i början, då kroppen sa ifrån. Man får inte glömma att kroppen gått igenom en väldigt stor förändring under nio månader och allt får ta sin tid. Det är ingen enkel resa. Motivationen och viljan måste finnas där. Och ett jäkla pannben. Jag känner mig piggare och starkare idag än innan jag födde barn. 
 
 

Två snabba frågor till Petra Johansson:

Vad är största skillnaden mellan Damallsvenskan och Elitettan?

- Största skillnaden är absolut tempot. Tempot i löpningar, passningar och presspelet. Allt behöver gå lite fortare.

Om du hade fått bestämma svenska damfotbolls framtid vad skulle du då vilja göra för att göra ligan ännu bättre?

Tidigare år har ligan varit ganska ojämn, men det är inget man kan klaga på i år. Alla kan verkligen slå alla. Sedan är det ju självklart så att om mer pengar kan komma in i ligan kan vi få hit bättre spelare, svenska som utländska, vilket skulle höja ligan. Som det ser ut nu springer klubbar i Europa om, framförallt på grund av stora plånböcker med hjälp av herrlagen i samma förening.